Gång på gång kommer det larmrapporter som menar att den psykiska ohälsan i Sverige breder ut sig. Att fler och fler svenskar upplever psykisk ohälsa och söker vård för detta, och att användandet av antidepressiva läkemedel ständigt ökar.
Men är det verkligen så att den psykiska ohälsan ökat? Är det inte så att vardagsproblem, känslan av att något är jobbigt och besvärligt plötsligt blivit psykisk ohälsa?
Jag vill absolut inte bagatellisera psykisk ohälsa, det finns många som lider av djup depression. Men att vara lite ”nere” och i perioder uppleva jobbiga känslor såsom sorg, oro och ångest är faktiskt helt naturliga reaktioner på de prövningar livet innebär.
Livet handlar inte bara om att vara lycklig och göra roliga saker. Det är både orealistiskt och krävande att förvänta sig att alltid vara glad, lycklig och ha roligt, och kanske är det just det som gör att människor mår dåligt.
Istället för tillåta sig att må dåligt lever många människor sina liv i en sorts flykt bort från det jobbiga i livet, på jakt efter lycka, tillfredsställelse och njutning. För visst är det väl så att vi ibland känner att vissa tankar och känslor inte är riktigt tillåtna, utan snarare är avvikelser som behöver döljas, bearbetas och ändras på fort.
Självklart är inte alla känslor lika roliga. Men det är inget fel med att vara ledsen, det är lika rätt som att vara glad. Det vi behöver lära oss är att förstå sig på och hantera sina känslor.
/ Urban

tror att jag förstår dina funderingar, vardagens stress, krav och påfrestningar verkar ha tenderat att kanske övertolkas till psykisk ohälsa ? jag vet inte men egentligen är det nog både friskt och normalt att någon gång känna oro stress eller smärta utan att det för den skull behöver bli en diagnos. Allt kan inte vara toppen jämt .
GillaGillad av 1 person
Exakt, du har precis förstått vad jag menar. Vi måste inse att det både är friskt och normalt att vi reagerar när vi utsätts för livets prövningar
GillaGillad av 1 person