Månad: april 2024

Om jag fick hålla vårtal skulle jag tala om blomning, att det nu känns som att livet börjar på nytt, men att det kan göra ont när knopparna brister.

Ja visst gör det ont när knopparna brister, varför skulle annars våren tveka?

Karin Boye

Efter flera bakslag under april känns det underbart med sol och värme och när solens strålar börjar värma känns det som att hela naturen vaknar till liv igen. Detta får mig osökt att tänka på att livet är lite som med blommorna.

Vi föds, växer upp, har en viss blomningstid för att sedan vissna och dö. Allt har sin tid som det står i predikaren.

På våren kan det gå väldigt fort eller ta lång tid för knopparna att slå ut vilket beror på vädret, och så är det nog i dig och mig också. En del saker i oss förblir knopp under lång tid i väntan på att få blomma ut. Och kanske är det så att vi människor rymmer så mycket och har så många sidor inom oss att det kan brista nya knoppar livet igenom. Det kan som sagt göra ont när knoppar brister men jag tror det är bättre att försöka hantera den smärtan än att låta bli att blomma ut.

En del tror att vi kommer i blom genom att ställa höga och ibland orimliga krav på oss själva. Men vi människor är nog som blommorna och behöver näring för att kunna växa och kanske kan du få den du möter att blomma ut i sin fulla prakt.

Önskar er en fin Valborg!

/ Urban

Ibland kan det vara frustrerande att behöva ta det lugnt, att hålla snigelfart då livet lockar till betydligt högre hastighet. Och jag tror att många med mig ofta lever livet i raketfart, för det är ju så mycket vi vill och ska hinna med.

Men är det nånting jag lärt mig så är det att varken tiden eller krafterna räcker till för allt jag vill göra, att det uppskruvade livstempot emellanåt tar stryptag på livsglädjen och orken.

Kanske är det så att vi människor kan lära oss något av de långsamma sniglarnas färd genom livet, för har du någonsin sett en snigel stressa?

Även den som går sakta kommer fram

Okänd

Ibland behöver vi nog tillåta oss själva att sänka tempot och ha lite snigelfart i livet. Och kanske är det så att den som vågar vara långsam får erfara nya upptäckter och kunskaper som man tidigare bara rusat förbi.

Tror också att sniglarna kan lära oss andra saker som att vara jordnära och eftersom de har sina ögon på tentaklerna kan de vrida dem åt olika håll. Tänker att en viktig egenskap är att se våra liv och andras från lite olika vinklar.

Vi människor har nog en tendens att tappa bort oss själva i farten, i allt som måste göras. I all prestation, stress och måsten, men det gör inte snigeln för han kan när som helst dra sig tillbaka in i sitt hus och vara med sig själv..

/ Urban

Livet kan ses som en lång serie av korta ögonblick som är uppradade efter varandra. Stora och små, mysiga och obehagliga, roliga och tråkiga, lyckliga och olyckliga…

…och det finns ögonblick i livet som man aldrig glömmer, just för att de är oförglömliga. Sedan finns det fasansfulla och hemska ögonblick som man helst av allt vill glömma, men som ändå finns kvar i ens inre.

Tänker också på de där ögonblicken som förändrar ens liv. Ögonblick som man i efterhand inser påverkat en, kanske mer än man trott. Och det är bara att konstatera att det som är bra kan anlända i vilket ögonblick som helst och att livet är fullt av tillfälligheter.

Livet består av små ögonblick. Dessa ögonblick är som snöflingor, unika och flyktiga. Några fryser sig fast ett längre tag och bildar mönster, men de flesta yr förbi och smälter bort.

Cecilia Bjursell

Det är de till synes obetydliga stunderna som för oss fram genom livet, det är dom som leder oss till de där ögonblicken som vi anser är de stora. Eller är det i själva verket de små ögonblicken som är de stora?

Om man tar ett kliv bakåt och ser sitt liv i ett större perspektiv upptäcker man hur allting liksom hänger ihop. Bland det vackraste jag vet är stora mattor av vitsippor som blommar bland gamla ekar, och en ek blir inte en ek utan att först ha varit ett ekollon.

Tänker att livet är så mycket mer än alla de där bilderna vi fyller sociala medier med, och kanske är tricket för tillvaron att på något sätt fånga ögonblicken. Att kunna plocka fram de där små guldkornen i vardagen som vi ibland har lite svårt att få syn på i all jäkt, eller som vi bara tar för givet och inte ser vidden av.

Blott en dag, ett ögonblick i sänder

Lina Sandell

Allt sammanfattas i Lina Sandells ord: Blott en dag, ett ögonblick i sänder. Precis så är det ju, det enda vi med säkerhet har är detta ögonblick. Givetvis önskar jag få uppleva många ögonblick framöver, men jag vet ingenting om dem eller vad som kommer möta mig. Det enda jag vet är att vad som än händer så kan jag bara leva en dag, ett ögonblick i sänder.

/ Urban 

I dagens samhälle värderas det högt att ha något att göra eller vara upptagen, och vi söker ständigt nya nöjen och olika tidsfördriv för att slippa ha tråkigt. I det ständiga flödet är vi ständigt på jakt efter underhållning och nyhetsuppdateringar, och jag är precis likadan som alla andra, så fort en lucka uppstår plockar jag fram mobilen.

Men det är nog inte meningen att livet ständigt ska vara roligt, det behöver också vara tråkigt ibland.

För att kunna ha roligt måste man helt enkelt ha tråkigt ibland, för annars tror jag att glädjen förlorar sin charm. Och kanske är det så att livet måste bestå av både glädje och sorg, mörker och ljus, hopp och förtvivlan för att bli komplett.

Ni kanske minns berättelsen om när Alfons Åberg och hans pappa räknat ut att om.man skulle hoppa över allt vanligt tråk, så skulle man ha roligt jämt, varenda dag. Varvid Farmor bara skrattar och säger:

Det var det dummaste jag någonsin hört. Då skulle man ju aldrig få skoj! Om det är roligt jämt, så visste man ju inte att det var roligt! Var glada att ni är lessna! Tråkiga saker finns till bara för att man ska märka skillnad när det roliga kommer sen.

Att ständigt sträva efter att ha roligt innebär som sagt att man samtidigt flyr från det tråkiga. Och visst finns det mycket i livet som är tråkigt, att betala räkningar till exempel. Men struntar man i att betala räkningarna så blir det ännu tråkigare längre fram.

Det kan verkligen vara påfrestande att ha tråkigt, men samtidigt tänker jag att det lär oss människor att livet kräver en ansträngning från vår sida. Och kanske är det ur tristessen och tomrummen som kreativitet, skapande och nya tankar växer fram.

/ Urban

Kyrkoårets rubrik denna söndag är vägen till livet och jag tänker att vägen genom livet varierar under olika perioder av livet. För en del är vägen ganska rak men för de flesta av oss är den nog ganska krokig och få saker har nog en så stor påverkan för oss som när vi kommer fram till ett vägskäl. När vi liksom går från en period i livet till en annan.

Våra liv består av mängder av vägskäl och kanske är det så Gud vill påminna oss om att våra liv här på jorden är tillfälliga och att alla vägar har ett slut, utom den väg som leder till honom.

Ja, När alla andra vägar leder bortåt då visar du den väg som leder hem. Ja, när alla andra ljus har slocknat då lyser namnet Jesus än.

Clas Vårdstedt

När jag för några år sedan var ute och åkte bil i tiveden och såg den här vägskylten kom jag direkt på att den måste jag fotografera 📷

Problemet var dock att jag varken hade mobilen eller kameran med mig så jag fick snabbt åka till stugan och hämta den. Och när jag sedan snabbt skulle åka tillbaka för att fotografera så var det en bil som åkte extremt långsamt framför mig på vägen. Ni vet såna där bilister som är ute och söndagsåker och detta var inte ens en söndag. Jag blev irriterad och tyckte att han verkligen var i vägen, samtidigt som jag började tänka på Jesus och den där vägskylten som jag skulle fotografera. Jesus, han är inte i vägen för han är själva vägen! Vägen till det eviga livet!

Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Johannesevangeliet 14:6

En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen. Då sade några av lärjungarna till varandra: Vad menar han när han säger: En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen, och när han säger: Jag går till Fadern? De sade: Vad menar han med en kort tid? Vi förstår inte vad han säger.Jesus märkte att de ville fråga honom och sade till dem: Ni undrar varför jag sade: En kort tid och ni ser mig inte längre, ännu en kort tid och ni skall se mig igen? Sannerligen, jag säger er: ni kommer att gråta och klaga, men världen skall glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje. När en kvinna skall föda har hon det svårt, för hennes stund har kommit. Men när hon har fött sitt barn minns hon inte längre sina plågor i glädjen över att en människa har fötts till världen. Nu har också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er. 

Johannesevangeliet 16:16-22

Tänker att bilden av kvinnan som föder i smärta men sedan glömmer den i glädje över att en ny människa fötts är talande, också det som gör ont kan vändas till något gott.

Vi kommer alla möta lidande under vår livsvandring för sådana är livsvillkoren. Livet gör ibland ont, ibland faktiskt så ont att man tror att man inte ska klara av att ta sig igenom. Men gång på gång har jag upplevt hur mötet med Jesus lyft mig och gett mig förnyad glädje.

/ Urban

 

Sinnesrobönen handlar om att lära sig leva med motsättningen mellan det som man kan förändra och det som man inte har makt över och är en förkortning av en längre bön skriven av den amerikanske prästen och teologen Reinhold Niebuhr.

Sinnesrobönen är inte en verklighetsflykt utan snarare en viktig påminnelse om livets realitet i stunder där man annars lätt fastnar i frustration eller bitterhet.

Tänker att en förutsättning för sinnesro är att man låter sig beröras av livets verklighet och på något sätt gör upp med de destruktiva krafter som finns både inom oss själva och runt omkring oss.

Lika viktigt som det är att vi tar ansvar och försöker förändra sådant som vi kan förändra är det att vi inte slösar tid och energi på sådant som vi inte kan förändra. Men att acceptera det man inte kan förändra är inte alltid så lätt, men att inse att det är meningslöst att försöka kan också skänka oss ett lugn.

Att förändra det man kan är som sagt viktigt, att förstå att vissa saker inte gör självt, och kanske framförallt förstå att om man gör som man alltid har gjort så kommer det att fortsätta bli som det alltid har blivit. Ibland måste man anstränga sig för att bryta gamla vanor och mönster.

Läste nånstans att det i den ursprungliga versionen av sinnesrobönen står ”what should be done”. Det vill säga, vad som borde göras. Vissa förändringar som är möjliga bör man helt enkelt avstå från att göra. Detta är komplicerat, å ena sidan bör vi försöka förändra det som vi behöver förändra, å andra sidan bör vi inte vara för hårda gentemot oss själva, för att vi inte orkar allt vi borde.

/ Urban

 

Jag tror att de allra flesta av oss nångång i livet kommer i kontakt med psykisk ohälsa, antingen att vi själva drabbas eller någon i familjen, vän eller arbetskollega. Alla mår vi nog dåligt ibland, vilket kan bero på att vi varit med om något jobbigt, oroar oss för något eller så vet vi inte riktigt varför vi känner som vi gör.

I vårt samhälle är det dock inte riktigt legitimt att må dåligt, att vara ledsen, ha ångest eller oro, känna sig nedstämd eller deprimerad. Man ska bita ihop och kanske ta ett piller. Allt för att slippa känna det vi känner.

Och jag vet mycket väl att den psykiska ohälsan ökar i samhället och likaså användningen av antidepressiva läkemedel, vilket jag också ätit under en tidsperiod. Men frågan är om det verkligen är rätt väg att försöka medicinera bort det som gör ont i livet. Att vi på något kemiskt sätt ska slippa det mörka i livet.

Alla har vi nog då och då tankar om att vissa känslor inte är riktigt tillåtna och att de därför behöver gömmas, bearbetas eller ändras fort. Att de är avvikelser när de i själva verket är en naturlig del av livet.

Och kanske är det så att många i dagens samhälle mår dåligt pågrund av det inte längre är legitimt att må dåligt?

I efterhand har jag förstått hur viktigt det är att tillåta sig att må dåligt och att inte kämpa emot. Och om vi tillåter oss själva att känna det vi känner av ilska, sorg, oro, ångest och frustration kanske kanske inte de där andra känslorna av skuld, skam och självfördömelse skulle bli lika stora? Och ibland har vi nog alldeles för bråttom mot målet att må bra.

 / Urban

Det sägs att vi människor har nio grundkänslor, två positiva, en neutral och sex negativa, och man kan ju verkligen fundera på varför de flesta är negativa? Men är de verkligen negativa, är det inte snarare positivt att kunna känna dessa känslor? 

Vi gillar nog inte hur de dåliga känslorna känns så därför försöker vi mota bort dem men vi kan faktiskt inte undvika de negativa känslorna och jag vet mycket väl att de både kan vara svåra och smärtsamma, framförallt när de är starka eller när ploppar upp en efter en…

…men är verkligen olika känslor bättre eller sämre än andra, är det inte så att vi snarare behöver dem allihop för att klara av livet? Att negativa känslor faktiskt kan ha en positiv inverkan på oss, genom att identifiera problem, motivera oss att ta itu med svårigheter och till och med göra att vi växer och utvecklas som individer.

Att vara ledsen är en negativ känsla som vi alla behöver känna ibland. Tänker att det är ett sätt för oss att förstå vad det är som betyder något för oss och nån klok människa lär ha sagt att sorg är kärlek som blivit hemlös. Vi behöver helt enkelt få känna oss ledsna för att kunna bearbeta saker som hänt oss i livet.

Rädsla är en negativ känsla men också en naturlig reaktion som är enormt viktig då den talar om för oss om något är farligt.

Ilska är en negativ känsla som behövs för att kunna försvara oss och stå upp för oss själva. Att vi kan markera gränser gentemot andra genom att kunna bli arga när vi behöver det är oerhört viktigt, men ilska behövs också för ta oss framåt och ta oss genom hinder och svårigheter vi stöter på.

Skam är en negativ känsla som både kan vara jobbig och besvärlig eftersom den handlar om vad man är, att man till exempel är otillräcklig eller felaktig på något sätt. Men skammen kan också hjälpa oss att förstå att vi brutit mot sociala normer eller överskridit andras gränser, och få oss till att reflektera över våra handlingar och sträva efter att bli bättre.

Att känna äckel eller avsky handlar inte bara om mat utan kan också vara en känsla som indikerar på att något strider mot våra värderingar eller moraliska principer. Negativa känslor som kan hjälpa oss att hålla fast vid våra övertygelser och gränser.

Som du säkert förstår kan vi alltså inte bara lyssna på de positiva känslorna utan alla våra känslor är viktiga att lyssna på, även de negativa, för negativa känslor kan också vara positiva!

/ Urban

 

Det sägs att ett barn i genomsnitt ställer trehundra frågor per dag och det är verkligen en förmån att i mitt yrke som barnskötare få se barns strävan efter att få veta, att få lära sig och förstå.

Hos barn finns en genuin nyfikenhet som yttrar sig i den ständiga frågan: Varför?….

…men ärligt talat kan det ibland var väldigt frustrerande med frågvisa barn som ställer samma fråga om och om igen. Och kanske är det just den där frustrationen som gjort att många av oss vuxit upp och fått höra det både till oss själva och andra att man inte behöver vara så himla nyfiken.

Redan i högstadiet mattas nyfikenheten av och som vuxna har vi stagnerat och ofta tappat vår nyfikenhet, förlorat den i krav, mål och måsten. Vi behöver helt enkelt likt Nicke nyfiken bestämma oss för att ge fortsatt näring åt vår nyfikenhet, vårda den och stärka den.

Om man inte vill utvecklas så avvecklas man och därför måste man fortsätta att vara nyfiken.

Janne Andersson

Jag tänker att nyfikenhet är en gåva som får oss att utvecklas som människor, att frågorna och funderingarna i vårt inre kan föra oss vidare. Och är man nyfiken på livet så blir livet också mer spännande att leva! 

När vi är nyfikna är vi mer motiverade att försöka förstå och lära oss av andras åsikter, istället för att agera dömande. Nyfikenhet öppnar liksom upp för dialog och förståelse. Och i dessa tider där det är busenkelt att googla allt man undrar över får vi inte glömma bort att man oftast får ut så mycket mer av att prata med en annan människa. Ett samtal kan nämligen leda in oss på oväntade spår som sökmotorernas algoritmer ännu så länge inte klarar av.

/ Urban

När vuxna använder ordet lek får det ofta en negativ klang, eller vad sägs om uttryck som ”han leker bara med dina känslor”, ”sitter du bara här och leker”, ”den som ger sig in i leken får leken tåla” och ”det är bara på lek”.

Och när vuxnas diskussioner ligger på en låg nivå kallas det ofta för ”sandlådenivå”, men det är ju djupt orättvist gentemot alla barn som dagligen spenderar stor del av sin tid i sandlådan.

Jesus säger: Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket.

Matteusevangeliet 18:3-4

Jesus säger att vi ska bli som barn och vad gör barn? Jo, så fort de får möjlighet så leker dom och de leker för lekens skull, för att det är kul. Lekens egenvärde står helt enkelt i första rummet och har ett liv och själ som är dess egen…

…men samtidigt har lekens egenvärde också ett nyttovärde. Det är själva grunden för vår förmåga att förstå och i och genom leken utvecklas förmågan till samspel med andra.

Jag är övertygad om att livet är en lek, i leken klyvs, fördubblas, förångas och förtätas vi. Vi flyter ut, försvinner och samlas igen.

August Strindberg

Prästen Thomas av Aquino sa på 1200-talet att ”lek är nödvändig i en människas liv” och på 1700-talet skrev den tyske filosofen Friedrich Schiller att: ”Människan är endast människa i ordets djupaste mening då hon leker, och hon leker bara i ordets djupaste mening då hon är människa”

Livet är en lek, lek det

Moder Teresa

Gillar verkligen Moder Teresas ord om att livet är en lek. Orden är så härligt inspirerande och livsbejakande. Det gäller verkligen att ta livet som en lek, för tappar man lusten till lek så tappar man livet och visst vill väl du vara människa, så lek! 

/ Urban