Livet det består av en lång rad ögonblick som staplas efter varandra, där storslagna stunder blandas med vardagsrutiner. En del sveper förbi utan att vi riktigt lägger märke till dem medan andra får stor betydelse.
Trots att vi befinner oss mitt i sommaren vill jag beskriva ögonblicken som snöflingor, unika och flyktiga. Några fryser sig fast ett längre tag och bildar mönster, men de flesta yr förbi och smälter bort.
Det finns ögonblick man aldrig glömmer just för att de är oförglömliga, sedan finns det fasansfulla och hemska ögonblick som man helst av allt vill glömma, men som man inte kan få ur minnet och förtränga.
Livet, det består som sagt av en lång rad ögonblick där vissa är värda att fånga medan andra lite obemärkt kan få glida förbi. Men ibland är det inte så lätt att avgöra hur man ska agera. En del kommer senare bli till minnen och ibland hamnar man i ögonblick som redan när de upplevs ses som ett slags minne och då tar iallafall jag fram mobilen. Har tusentals bilder i min kamerarulle på mobilen och mängder av anteckningsblock fyllda med anteckningar om ögonblick jag varit med om, allt för att jag ska kunna minnas dom.
Men tänker jag efter så är det de till synes obetydliga ögonblicken som för oss fram genom livet. Det är dom som leder oss till de där ögonblicken som vi anser vara de stora…
…eller är det i själva verket de små ögonblicken, de vardagliga som är de stora. Det sägs ju att i det lilla bor det stora, och om vi stannar upp litegrann märker vi att det ofta är det lilla som förgyller och blir det stora i livet. Men tyvärr tar vi nog ofta dessa för givet utan att inse vidden och betydelsen av dem.
Till vardags säger vi ibland att man får ”ta en dag i taget”, men i själva verket får vi alla uppleva ett ögonblick i taget, och tänk på att ögonblicken är unika gäster som vi aldrig tidigare mött och som vi aldrig kommer att möta igen.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 