Månad: juli 2023

Av de fyra evangelierna i bibeln är nog Johannesevangeliet min favorit, tycker att han många gånger uttrycker sig väldigt vackert. Men samtidigt blir jag lite provocerad av att Johannes kallar sig själv för ”den lärjunge som Jesus älskade”.

Kan ju tycka att Johannes tar sig själv på lite för fullt allvar och gör sig märkvärdig. Och faktum är att frasen ”den lärjunge som Jesus älskade” enbart finns i Johannesevangeliet.

Om Johannes var den lärjunge som Jesus älskade vilka var då de andra lärjungarna? Älskade inte Jesus alla lika mycket? Faktum är att Jesus aldrig säger att Johannes är den lärjunge som han älskade! Så man kan ju verkligen fråga sig varför Johannes benämner sig som den lärjungen?

Kanske handlar det om att han kände sig så älskade av Jesus att det liksom blev hans identitet. Om det är så, tänker jag att bilden av Johannes förändras, från att han varit en person som uppfattar sig vara förmer än andra till en person som verkligen förstått att han är genom älskad av Jesus. Den insikten och känslan skulle jag vilja ha mer av.

/ Urban

Livet det består av en lång rad ögonblick som staplas efter varandra, där storslagna stunder blandas med vardagsrutiner. En del sveper förbi utan att vi riktigt lägger märke till dem medan andra får stor betydelse.

Trots att vi befinner oss mitt i sommaren vill jag beskriva ögonblicken som snöflingor, unika och flyktiga. Några fryser sig fast ett längre tag och bildar mönster, men de flesta yr förbi och smälter bort.

Det finns ögonblick man aldrig glömmer just för att de är oförglömliga, sedan finns det fasansfulla och hemska ögonblick som man helst av allt vill glömma, men som man inte kan få ur minnet och förtränga.

Livet, det består som sagt av en lång rad ögonblick där vissa är värda att fånga medan andra lite obemärkt kan få glida förbi. Men ibland är det inte så lätt att avgöra hur man ska agera. En del kommer senare bli till minnen och ibland hamnar man i ögonblick som redan när de upplevs ses som ett slags minne och då tar iallafall jag fram mobilen. Har tusentals bilder i min kamerarulle på mobilen och mängder av anteckningsblock fyllda med anteckningar om ögonblick jag varit med om, allt för att jag ska kunna minnas dom.

Men tänker jag efter så är det de till synes obetydliga ögonblicken som för oss fram genom livet. Det är dom som leder oss till de där ögonblicken som vi anser vara de stora…

…eller är det i själva verket de små ögonblicken, de vardagliga som är de stora. Det sägs ju att i det lilla bor det stora, och om vi stannar upp litegrann märker vi att det ofta är det lilla som förgyller och blir det stora i livet. Men tyvärr tar vi nog ofta dessa för givet utan att inse vidden och betydelsen av dem.

Till vardags säger vi ibland att man får ”ta en dag i taget”, men i själva verket får vi alla uppleva ett ögonblick i taget, och tänk på att ögonblicken är unika gäster som vi aldrig tidigare mött och som vi aldrig kommer att möta igen.

/ Urban 

Ett roligt semester nöje är att köra röjsåg och utan urskillning tar jag bort allt jag kan för att vi ska få en bättre utsikt över sjön Unden. Och när jag igår gick där med röjsågen kom jag osökt att tänka på den där gången då jag var ansvarig för församlingens sommarläger och vi skulle röja sly. Grabbarna tyckte inte att det var så roligt att röja sly utan de ville hellre ge sig på träden. Med dåliga yxor och sågar, men med mycket vilja fick de ner träd efter träd samtidigt som jag som arbetsledare försökte hindra dem från att ta ner alla träd.

Johan, en av deltagarna på sommarlägret var utbildad jägmästare, och han visste hur man förvaltar en skog på ett hållbart sätt. Han hade ett helt annat tillvägagångssätt i röjnings arbetet. Han gick ner på knä och analyserade vilka träd som var bra och hade potential och vilka som var dåliga. Och från olika vinklar tittade han noga på vilka som faktiskt skymde sikten ner mot sjön.

Nu ser man återigen sjön Unden och det kristallklara vattnet från stugan, även om min urskillningsförmåga nog inte är så god. Men hur är min urskillningsförmåga i livet? Har jag sly i livet som skymmer livets vatten?

Den sly vi har behöver inte vara av ondo, men vi har kanske fått för mycket av det? Och när vi staplar saker på varann kan de bli så många att de skymmer Gud. Frågan är om du och jag analyserar våra liv? Har vi ett tillvägagångssätt i livet där vi funderar på vad som får oss att växa oss närmare Gud och vad det är som skymmer honom?

Min bön denna morgon är att jag ska bli bättre på att urskilja vad som är gott och bra i mitt liv och vad som är dåligt, så att jag inte behöver röja urskillningslöst.

/ Urban

Jag tror att vi alla går runt med drömmar som vi skulle vilja uppfylla, saker som vi skulle vill göra och uppleva i livet. Det kan både vara stora och små drömmar, och kom ihåg att det som är smått för någon kan vara stort för någon annan.

Drömmar är viktiga, de ger oss någonting att längta efter, se fram emot och hoppas på. De ger oss motivation att testa våra färdigheter. Precis som ett ljus behöver syre för att behålla sin låga vid liv behöver vi drömmar för att orka vidare i livet.

Det sägs att man först måste drömma innan ens drömmar kan gå i uppfyllelse och så är det ju såklart, och utan drömmar kan man ju inte skapa några mål här i livet.

Men måste alla ens drömmar gå i uppfyllelse? Nej, jag tror faktiskt inte det. Ibland kan nog drömmen ha ett egenvärde i sig själv. 

Kalla dig inte fattig för att dina drömmar ej gått i uppfyllelse, verklig fattig är den som aldrig drömt.

Okänd

Om en dröm ska gå i uppfyllelse måste man tro att den ska göra det och ha en tilltro till sin egen förmåga och drivkraft. Och när vi väl har bestämt oss för att försöka göra verklighet av vår dröm behövs det mod.

Personligen har jag förverkligat flera av mina drömmar, vilket är väldigt tillfredsställande. Jag har hälsat på Bono, skrivit en bok, spelat in ett eget vinterprat… Sedan finns det andra drömmar som fortfarande väntar på att eventuellt förverkligas, jag har ju fortfarande inte öppnat ett cafe med enbart kladdkakor.

Till en början kan en dröm tyckas vara egoistisk, men jag tror drömmar lätt dör om inte andra människor också tjänar på att vår dröm går i uppfyllelse. För att en dröm ska ha ett rikligt värde behöver den alltså ha betydelse även för andra och få andra att också drömma.

/ Urban

Det finns en känsla som jag tycker väldigt mycket om och det är den där känslan som uppstår när man gjort någon glad. Och jag tror faktiskt att den känslan gynnar både mig och den jag gör glad.

Säg nånting vackert, gör nånting bra, finns ingen bättre känsla än att göra nån glad.

Laleh

Det finns nog ingen större tillfredsställelse än att lägga sig på kvällen och veta att man fått betyda något för en annan människa. Att man fått någon annan att känna sig sedd, uppskattad, respekterad och värdefull. Att man fått göra så att en annan människas börda blivit lite lättare, att man fått någon att skratta och återigen trivas med tillvaron.

Ibland tänker jag att det spelar väl ingen större roll vad jag gör, men det har faktiskt betydelse. Visst, ingen av oss kan förändra världen på egen hand, men var och en av oss har makt och förmåga att göra skillnad.

Vi kan inte vänta på att förändringen ska komma från någon med mer makt. Nej, förändringen börjar hos var och en av oss och varje dag finns det möjligheter att göra skillnad. Det är våra handlingar och värderingar, stora som små som förändrar världen. De goda förändrar den till det bättre och de dåliga till det sämre, så frågan är vilka värderingar som syns i dina handlingar?

Energi och positiva tankar smittar så tänk på vad du själv bidrar med, för jag tror att vi med våra ord, tankar och handlingar kan få visa på hopp i en värld där många tragiskt nog tappat bort hoppet.

Tänk om vi alla kunde göra till vana att varje dag göra någon glad, hur skulle världen då se ut? 

/ Urban 

När jag förra veckan var i Grövelsjön och fjäll vandrande kom jag osökt att tänka på bibelordet om villighetens skor.

Mina fötter mådde alldeles utmärkt i de nyinköpta vandringskängorna och det kändes verkligen som att de var villiga att ta varenda ett av de många steg jag dagligen tog.

Sätt som skor på era fötter villigheten att gå ut med budskapet om fred.

Efesierbrevet 6:15

Frågan är om jag till vardags har villighetens skor på mig? Är jag är villig att att gå ut och göra det som är gott och riktigt? Är jag villig att vara Guds redskap?

Om det är något vår värld längtar efter så är det fred, men ganska ofta tänker vi nog inte på att det är vi som med våra steg kan vara fredsbudbärare.

/ Urban