Att älta livet

Det finns människor som reser sig och går vidare, som likt gåsen skakar av sig vattnet skakar av sig det jobbiga. Människor som inte tycks grubbla och fundera, som inte vrider och vänder på det som varit. Utåt sett har det kanske sett ut som att jag är en sådan person, har ju till och med hållt ett föredrag med rubriken ”Att resa sig och gå vidare”.

Okej, gång på gång har jag rest mig och gått vidare, men inom mig har jag ständigt varit en ältare!

Ibland kan jag bli lite avundsjuk på människor som inte har behov av att grubbla och fundera, där allt i livet tycks vara lätt hanterligt. Men samtidigt måste jag helt ärligt säga att mitt ältande både berikat och berikar mitt liv.

Ibland hör jag människor säga att man inte ska slösa energi på ältande, och visst att tänka samma tanke om och om igen kanske är negativt och leder till en ond spiral som är svår att ta sig ur. Men tänk om det är så att tanken måste få snurra några varv för att man ska kunna gå vidare!?

Ibland måste man gå neråt på kort sikt för att komma uppåt på lång sikt

Brian D. McLaren

Det kan verkligen kännas jobbigt att gå igenom smärtsamma ältar perioder, men ibland har man nog inget val om man vill komma uppåt på lång sikt.

Att vi grubblar över det som varit och oroar oss för det som komma skall är inte så konstigt, det är snarare djupt mänskligt. Och jag tänker att man kan se ältandet som en inre dialog där man resonerar med sig själv. Och att tala med sig själv är väl positivt?

Tyvärr har ordet älta ofta fått en negativ klang och kanske är det så att allt negativt prat om ältande gjort att människor struntat i att bearbeta saker i livet som faktiskt behöver bearbetas.

När jag googlade på ordet älta fick jag fram att man kan älta en deg. Vilket innebär att man knådar och bearbetar degen så att den blir smidig och hanterlig. En strålande beskrivning som uppmuntrar mig att fortsätta att älta livet!

/ Urban