Enligt kyrkoåret så firas idag kyndelmässodagen, en dag som firas till minne av den dag då Jesus bars fram i templet. En dag som till stor del handlar om Jesus som världens ljus. Ordet kyndel är ett gammalt svenskt ord som betyder ljus eller bloss.
I en tid där vi har så mycket skärmar och elektricitet tänker jag att levande ljus ger så mycket av det som är viktigt för oss människor i form av ljus, värme, lugn. Men också trygghet och hopp. Det finns inget som så fort och lätt skapar en mysig stämning som levande ljus och ett enda litet ljus kan ju lysa upp ett stort mörkt rum.
Så här års är det nog också många som längtar efter att dagsljuset ska komma tillbaka mer och mer. Att solen ska få värma vårt bleka ansikte och väcka hoppet om att att det ska bli vår även i år. Men jag tror också att vi alla nånstans inom oss bär på en längtan efter ett annat ljus. En längtan efter att få möta han som en gång sade:
Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus
Johannesevangeliet 8:12
I dagens evangelietext möter vi en nybliven familj som med hjälp av två gamlingar i templet får hjälp att se sig och sitt barn i ett större sammanhang.
I Jerusalem fanns en man vid namn Symeon, som var rättfärdig och from och som väntade på Israels tröst. Helige Ande var över honom och den helige Ande hade uppenbarat för honom att han inte skulle se döden förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av anden gick han till templet och när föräldrarna kom in med barnet Jesus för att göra med honom som det är sed enligt lagen tog han honom i famnen och prisade Gud och sade: ”Herre nu låter du din tjänare gå hem, i frid som du lovat. Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel”. Hans far och mor förundrade sig över vad som om honom…. Där fanns också en kvinna med profetisk gåva, Hanna, Fanuels dotter av Ashers stam. Hon var till åren kommen, som ung hade hon varit gift i sju år, sedan hade hon levt som änka och var nu åttiofyra år gammal. Hon vek aldrig från templet utan tjänade Gud dag och natt med fasta och bön. Just i den stunden kom hon fram och hon tackade och prisade Gud och talade om barnet för alla som väntade på Jerusalems befrielse.
Lukasevangeliet 2:25-33,36-38
När Symeon säger ”Ty mina ögon har skådat frälsningen som du har berett åt alla folk, ett ljus med uppenbarelse åt hedningarna och härlighet åt ditt folk Israel” så betyder det att Jesus kommer till alla människor, inte bara det judiska folket.
När jag läser dagens text ser jag en upptäckare av ljuset, en bärare av ljuset och en budbärare som berättar om ljuset. Och jag tänker att vårt uppdrag som kristna är att vara såsom Symeon, Maria och Hanna. Att likt Symeon känna igen ljuset när vi ser det, att som Maria bära ljuset inom sig och att som Hanna berätta om ljuset.
Var och en av oss, oavsett vilka vi är kan lära känna det ljuset. Lära oss att känna igen det, bära det inom och sprida det vidare och vara ljus för varandra.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 