Nu vänder det…

Jag vet att det kan vara lite provocerande att uttrycka att nu vänder det, men det är ju faktiskt sant att den ljusaste tiden på året är förbi och att dagarna snart börjar bli kortare igen.

Det kanske känns lite melankoliskt att säga att nu vänder det då många svenskar ser fram emot varma och ljusa dagar, men jag kan ändå inte låta bli att komma med denna dämpande kommentar. 

Jag tänker att sommarsolståndet kan lära oss flera viktiga saker. Det är en påminnelse om att förändring är en konstant del av livet, att livet är fullt av naturliga cykler, där varje period på något sätt har sin egen unika betydelse och charm.

Precis som dagarna gradvis blir längre och sedan kortare går vi som människor igenom perioder av uppgång och nedgång. Men det märkliga är att vi aldrig lär oss att livet går upp och ner, och att det alltid kommer att vara så. Att själva kärnan av livet är rörlig och pendlar mellan solsken, mörkaste förtvivlan och allmänt lågtryck.

Att förstå och acceptera dessa cykler tror jag kan hjälpa oss att navigera genom livet. För att man ska kunna kunna njuta av sol och värme måste man också uppskatta och erkänna skuggan, regnet och mörkret. Och det är ju genom variationer av uppgång och nedgång vi växer, lär oss och utvecklas. Men ändå tvekar vi ofta och vill inte erkänna naturens och livets lagar. 

Sommarsolståndet är en tid för en slags balans mellan ljus och mörker, och jag tänker att det kan få inspirera oss att söka balans i våra egna liv. Balans mellan arbete och vila, socialt umgänge och ensamma stunder…

Tänker att sommarsolståndet också kan symbolisera en ny början, en tid att släppa det gamla och välkomna det nya och kom ihåg att varje avslutning också innebär en ny början.

/ Urban