Det brukar sägas att man ska följa sitt hjärta, att man ska göra det man känner för. Och visst det kan ju låta bra, i alla fall om det man känner för är uppbyggligt och bra. Men om det inte är det så ska man nog lyssna på sitt samvete istället.
Att följa hjärtat eller samvetet är nog ofta en komplex fråga, för de representerar ju olika delar av vår inre kompass. Att följa hjärtat handlar om vad man verkligen känner och vill göra, att agera utifrån sina känslor, önskningar och passioner. Att följa hjärtat kan leda till impulsiva och kortsiktiga beslut som innebär omedelbar glädje och tillfredsställelse. Och visst kan det vara kul men det riskerar att man ingnorera långsiktiga konsekvenser. Att följa samvetet innebär att man agerar utifrån sina moraliska värderingar, vad man tror är rätt eller fel. Det handlar alltså om att göra det man anser vara rätt och rättvist, även om det ibland går emot ens känslomässiga önskningar.
Jag tror det är viktigt att försöka vara medveten om när vårt hjärta och vårt samvete hamnar i konflikt med varandra. Att ta sig tid att fundera över varför man vill något och varför samvetet säger något annat, och finns det en möjlighet att hitta en slags balans mellan hjärtat och samvetet. Ett val där man både tillfredsställer sina känslor och det är moraliskt rätt.
Läste nånstans att samvetet är grundläggande kunskaper om de väsentliga beståndsdelar av Guds vilja, och det är ju helt rimligt, då Gud är det högsta goda. Det är också en god anledning till att lyssna till sitt samvete.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 