Måste säga att sommarvädret lämnar en del övrigt att önska. Efter sol och värme i maj och början av juni har sommaren dominerats av lågtryck, svalt och ostadigt väder. Sommarvädret väcker många frågor, framförallt efter förra årets sommar som nog många skulle beskriva som en besvikelse. Faktum är att idag har halva sommaren gått och jag har inte badat en enda gång!!
Solen, den lyser med sin frånvaro. Okej, jag vet att den inte är borta, den finns ju någonstans där bakom molnen. Men vad hjälper det när jag bara ser moln!
Det svenska sommarvädret är som en spegling av hur oförutsägbart livet är, och att leva med det svenska sommarvädret lär oss att vara anpassningsbara och att uppskatta de soliga dagarna när de kommer. Eller är det så att vi då klagar på att det är för varmt?
Tänker att molnen är lite som livet, ibland kommer de och skymmer solens värmande strålar och ibland kommer de med regn och åska. Och många med mig tycker nog att livet känns mycket lättare när det är klarblå himmel än när det är mulet.
Tänker att Gud precis som solen ☀️ ger oss värme, glädje och kärlek. Men ibland så ser vi den inte pågrund av alla moln och vi känner inte av värmen från Gud. Men trots att det vissa dagar är totalt igenmulet så finns solen likafullt ändå. Solen finns där bakom molnen och väntar på att få värma dig.
När jag går igenom tuffa perioder försöker jag påminna mig själv om att han finns bakom molnen ändå. Det ger mig hopp om att det kommer ljusare dagar och jag inte är ensam i mina svårigheter. Och precis när jag skrivit färdigt detta blogginlägg ser jag att solen tränger igenom molntäcket, så nu måste jag ut!
/ Urban
