Hela världen är full av underverk, men vi är så vana vid dem att vi kallar dem vardag.
H.C. Andersen
Det sägs att underverk och mirakel är något övernaturligt i vår naturliga värld, men jag tänker att mycket av det som vi tar för givet i själva verket är övernaturligt. Och i en värld som ofta är fokuserad på vår egen prestation är det en slags påminnelse om att finna närvaro och glädje i nuet.
Mirakler är inte bara stora, sällsynta händelser, utan också vara små, vardagliga ögonblick av skönhet, godhet och förvandling som vi kan upptäcka om vi bara tar oss tid att se dem.
Från det att vi föds till den sista dagen vi andas så är varje ögonblick fyllt med stora som små mirakler. Tänk på allt det som sker i våra kroppar varje sekund för att hålla oss vid liv. Hjärtat som slår, lungorna som fylls med luft och alla våra sinnen som får oss att uppleva världen på så många olika sätt.
Livet är ett ständigt flöde av upplevelser, erfarenheter och lärdomar. Visst det kanske inte alltid känns så men varje dag är en gåva, ett nytt kapitel att utforska. Och om vi stannar upp och tar in det vi ser, hör och känner, inser vi att hela livet, med alla dess upp- och nedgångar, är ett mirakel.
Guds rike är som säd som någon sår på en åker, och sedan går han hem och lägger sig och glömmer alltihop. Men säden gror och växer, och han har ingen aning om hur.Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet
Markusevangeliet 4:26-28
Vad är det som gör att underverk och mirakel ofta blir osynliga för oss? Tänker att Jesus tydligt svarar på den frågan i dessa verser: När de blir vanliga! För det är ju så att detta sker hela tiden, år efter år sår och skördar bonden, och mjölet använder jag sedan till att baka kladdkakor på.
Men på något märkligt sätt har vi inom kyrkan ofta kategoriserat vad som är ett under. Vi har liksom skapat oss en bild av hur ett mirakel ska se ut, vilket gjort att vi inte ser alla de mirakler som dagligen sker runt omkring oss. Dessutom är vi tråkigt nog ofta tysta om de små, nästan osynliga undren din vi upplever.
Hörde nån predikant som sa att inget underverk är större än de minsta. Och jag gillar verkligen de orden, för de säger en viktig sanning: Gud är stor och mäktig men han bryr sig om minsta lilla grej, snacka om mirakel.

När dagen går mot natt, öppnas rymdernas ridå. Jag ser ett skådespel på en hög nivå. Jag står mållös av förundran, i nattens sceneri. Ett svindlade mirakel, allt i harmoni. Det finns massor av mirakel. Massor av mirakel. Jag ser massor av mirakel. Så långt som jag kan se.Jag häpnar mer och mer. Och natten går mot dag och jag vaknar till liv. Jag ser solen väcker jorden. Gör mig varm och intensiv. I varje liten cell, med sin gåta och mystik. Ett levande mirakel i livets mosaik.
Per Höglund
/ Urban
