Först så blir man TRÖTTER, man orkar ingenting. och ingenting spelar längre någon roll. Sen blir man BLYGER och man orkar inte träffa massa folk. Sen blir man BUTTER och man är ledsen, dämpad och arg. Sen så blir man TOKER och står inte ut med någonting, man tror att man blivit tokig! Sen blir man PROSIT, immunförsvaret har sänkts. Sen blir man KLOKER, man börjar omvärdera livet, och man ser livets mening igen. Och slutligen så blir man GLADER. Man blir stark och man känner glädje igen.
Tycker att texten om de sju dvärgarna är en klockren beskrivning på hur det är att genomgå en kris. Av egen erfarenhet vet jag att de olika dvärgarna i berättelsen om Snövit representerar olika känslor och reaktioner som vi människor kan uppleva under en kris, men det finns inte alltid så tydliga gränser mellan de olika stadierna i en kris..
Tänker att krisreaktioner är naturliga och normala svar på onormala och överväldigande händelser. Det är liksom kroppens sätt att försöka hantera och bearbeta det som hänt. Det är ett tillstånd man hamnar i när ens tidigare erfarenheter och kunskaper inte räcker till.
Det är viktigt att förstå att dessa reaktioner är en naturlig del i att vara människa. Alla får vi möta sorger och besvär och uppleva kriser i livet. Då kanske texten om de sju dvärgarna kan vara till hjälp, både i vår egen kris och när vi möter andra människor som är i kris. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa reaktioner inte alltid syns på utsidan. Ibland kan man verka oberörd till det yttre samtidigt som det går på högvarv i ens inre.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 