Skam, känslan vi undviker att prata om.

Det finns få känslor som kan krypa så djupt in i vårt inre och slå rot som skam, och det som gör skammen så stark är att den ofta handlar om vem vi är snarare än om vad vi gör.

Till skillnad från skuld, som vanligtvis handlar om om en specifik handling, att man gjort något fel så handlar skam om att känna sig dålig för vem man är. Den säger att ”jag är fel’ snarare än ”jag har gjort fel”

Att känna skam kan bero på flera olika saker, men jag tänker att det är en känsla vi upplever när vi känner att vi har gjort något fel, brutit mot sociala normer eller på något sätt svikit och inte levt upp till våra egna eller andras förväntningar och värderingar. När skam känslorna tar över känner man sig liten, otillräcklig eller mindervärdig och det kan vara svårt att skaka av sig skammen då den förvandlats till en självbild: Jag är inte bara någon som har gjort fel, jag är fel.

Detta är skammens mörka och destruktiva sida, hur den kan leda till självförakt och psykisk ohälsa. Att man konstant känner sig otillräcklig och inte vågar ta några risker av rädsla för att misslyckas. Den kan också skapa ett mönster av att ständigt dölja sina brister och fel, vilket hindrar oss från att vara öppna och ärliga både mot oss själva och andra.

Därför är det viktigt att vi lär oss hantera vår skam på ett konstruktivt sätt, att vi erkänner våra misstag utan att döma oss själva för hårt och lär oss skilja på att göra misstag och att vara ett misstag.

Skam är känslan vi undviker att prata om, men vi behöver hitta ett sätt att möta vår skam och det handlar inte om att undvika den eller gömma undan den. Faktum är att skam trivs bäst i mörkret men när vi vågar sätta ord på den och dela den med andra så lyfts den fram i ljuset och förlorar en del av sin kraft. Och genom att visa oss sårbara kan banden till andra människor stärkas, för vem har aldrig känt skam?

Men är skam bara negativt? Nej, jag tänker den har en dubbel funktion, att det både finns negativ och positiv skam. Att skammen både kan fungera destruktivt och konstruktivt i våra liv.

Negativ skam tenderar att hålla oss tillbaka och fylla oss med känslor av ovärdighet som på så sätt hindrar oss från vårt sanna och bästa jag. Men skammen kan också vägleda oss mot bättre handlingar och självreflektion. Den kan fungera som en kompass för våra värderingar, en slags påminnelse att vi går emot det vi själva tycker är rätt och fel. 

/ Urban

.

Ångest, en del av livet

Att känna ångest är ofta allt annat än roligt, det kan vara en överväldigande och obehaglig känsla som dränerar en på energi. Och om ångesten är återkommande och intensiv kan den bli ett hinder i vardagen och skapa en negativ spiral som leder till psykisk ohälsa.

Personligen har jag i perioder haft panikångest med panikattacker som kan upplevas skrämmande med hjärtklappning, svettningar, yrsel och en känsla av att inte få luft.

Jag har haft posttraumatiskt stressyndrom med flashbacks och mardrömmar och en ständig känsla av att ha koll på omgivningen runt omkring mig. Och med en ångest kopplad till minnena av de traumatiska händelserna jag blev utsatt för. Men också en ångest över att jag inte hade berättat för mina nära och kära hur jag mådde och tagit tag i problemet, vilket skapade ännu mer skuld, skam och frustration gentemot mig själv.

Jag har haft prestationsångest, vilket var en bidragande faktor till att jag drabbades av utmattningssyndrom för tre år sedan. Att ställa höga krav på sig själv är något många gör, särskilt när man har en stark vilja att lyckas eller att leva upp till egna eller andras förväntningar. Men när dessa krav blir för tunga att bära, kan de börja skapa stress, ångest och en känsla av otillräcklighet, som om inget man gör riktigt räcker till.

När jag började skriva detta blogginlägg dök plötsligt denna bild upp på instagram och jag tänker att psykologen Henrik Wiman har en viktig poäng i att ångest är symtomet och inte problemet, och faktum är att ångest inte enbart är negativt, även om det ofta kanske upplevs så.

Många gånger kan ångesten kännas som ett hinder, särskilt när det känns som att den inte är kopplad till en tydlig orsak. Vilket kan göra att den känns förvirrande och svår att förstå. Men ångest är ett symtom som beror på något, och detta ”något” är det som är problemet. Det är det vi på något sätt måste bearbeta och ta tag i.

Att lära sig ängslas är ett äventyr som varje människa måste igenom för att hon inte skall bli förtappad genom att hon aldrig ha erfarit ångest eller sjunkit ned i ångesten; den som har lärt sig att känna ångest på rätt sätt, han har lärt sig det största.

Sören Kierkegaard

Tänker att ångest är inte bara en negativ känsla som ska undvikas eller förnekas utan snarare är det en väsentlig del av att vara människa.

Ibland är det en nödvändig känsla som hjälper oss att gå vidare i livet. Men då är det viktigt att vi lär oss att hantera och förhålla oss till vår ångest. När vi kan acceptera ångesten och använda den som ett verktyg för förändring kan vi omvandla den till något konstruktivt istället för att låta den styra våra liv.

Vad skulle hända om vi började se ångest som en kompass som pekar på saker i vårt liv som behöver vår uppmärksamhet. Att ångest helt enkelt är kroppens sätt att tala om att något inte är i balans, att något behöver förändras eller bearbetas.

/ Urban