
God fortsättning är en hälsningsfras som redan på juldagen börjar höras och som sedan följer oss genom mellandagsrean och en bit in i januari. Men vad menar vi egentligen med dessa ord? Och varför har just denna fras blivit en så naturlig del av våra hälsningar kring jul och nyår?
För många är ”god fortsättning” troligen bara en artig fras, ungefär som att fråga någon hur de mår. Man kanske redan har sagt ”God Jul” och det är lite för tidigt (eller för sent) att önska ”Gott nytt År”. Men jag tänker att det också kan finnas något mer under ytan, att ”God fortsättning” är en önskan och förhoppning om att det som har börjat väl också ska fortsätta väl. Att vi i de två orden uttrycker ett hopp om att den där känslan av ljus, värme och kärlek ska få följa med oss in i vardagen, även när adventsstjärnor och ljusstakar är borttagna.
Tänker också att det finns något symboliskt i ordet ”fortsättning”. En slags antydan om att vi är en del av en berättelse som ständigt rör sig framåt. Att julen är en del av större rytm som för oss vidare mot nyår, trettondagen osv… En påminnelse om att livet inte bara handlar om enstaka höjdpunkter utan om det vi bygger mellan dem, för våra liv består av en serie av fortsättningar som bygger på det som varit samtidigt som det pekar mot det som ska komma.
Vi har också möjligheten att låta hälsningen bli mer än bara ord. En god fortsättning kräver ju faktiskt att vi aktivt väljer att låta det goda fortsätta. Att ta med sig omsorgen, vänligheten, och glädjen in i de dagar som kanske inte känns lika festliga.
För mig som kristen innebär också orden ”god fortsättning” en önskan om att Guds välsignelse och frid ska fortsätta följa den andre personen under mellandagarna och in i det nya året. Att den kärlek och godhet vi mött vid krubban ska få påverka.

/ Urban
