Det har funnits perioder i livet då jag känt mig övergiven och sviken av Gud. Stunder då jag bett, kämpat och trott, men inte sett mina önskningar gå i uppfyllelse. Då drömmar som jag burit under lång tid gått i spillror.
Själens dunkla natt är en term som ofta används för att beskriva detta. En djup andlig kris eller inre kamp som är präglad av mörker, förvirring och känsla av övergivenhet. En plats där tro och tvivel möts och där tryggheten och vissheten man tidigare haft skakas i grunden.
Besvikelsen kan vara tung att bära, och många bär nog på känslan i hemlighet för att de inte riktigt vågar sätta ord på den.
I kyrkan får vi höra att Gud är god, kärleksfull och allsmäktig. Men det finns perioder då livet känns som en ständig kamp, där bönerna tycks förbli obesvarade och det bara är tyst! I sådana ögonblick kan det vara svårt att inte känna sig besviken och övergiven av Gud.
En av de viktigaste böckerna i mitt liv, är utan tvekan Mörkerseende – när du är besviken på Gud. Första gången jag läste den berörde den mig inte särskilt mycket, men andra gången, mitt under en livskris, blev den som en livlina för mig. Den gav mig stöd i min ilska och besvikelse på Gud och satte ord på många av de frågor som malde i mitt huvud.
Att vara besviken på Gud är inget nytt, bibeln är full av exempel på människor som uttrycker sina klagomål och sin frustration inför Gud. Bibeln försöker inte dölja att människors relation med Gud kan vara svår, präglad av frågor och frustration.
Hur länge skall du glömma mig, Herre? Hur länge skall du dölja ditt ansikte? Hur länge skall tankarna mala, mitt hjärta ängslas dag efter dag?
Psaltaren 13:2-3
När jag nu läser boken igen slås jag av hur mycket av vår besvikelse på Gud som bottnar i våra egna förväntningar på hur han borde agera. När han inte lever upp till den bild vi har av honom uppstår förvirring, smärta och ibland ilska.
Philip Yancey menar att vi ofta har en felaktig bild av Gud, en som formats av våra önskningar snarare än av vem Gud faktiskt är. Vi vill ha en Gud som befriar oss från lidande men kristendomens kärna korset berättar istället om hur Gud valde att dela vårt lidande istället för att ta bort det. Men många gånger vill vi nog inte ha en Gud som går bredvid oss i mörkret, vi vill ha en Gud som snabbt tänder ljuset.
Var och en som någon gång blivit besvikna på Gud bör stanna upp vid Getsemane, vid Pilatus palats och vid Golgata. De tre platser där Jesus blev arresterad, dömd och avrättad. På de här tre platserna upplevde nämligen Jesus själv något som ligger mycket nära besvikelse på Gud.
Philip Yancey
På vilket sätt hjälper det oss att veta att också Jesus upplevde besvikelse?
När livet varit svårt har det för mig varit till stor hjälp och tröst att veta att Jesus kan känna med mig. Han har upplevt smärta, ensamhet och övergivenhet och det gör honom inte bara till frälsare utan också till någon som verklig förstår mig på djupet.
Hans erfarenhet av mänskligt lidande gör att vi kan känna oss trygga i att vända oss till honom, för han möter oss för vi är, med förståelse och medkänsla.
Ett budskap som framgår tydligt i Jobs bok är att man får säga vad som helst till Gud. Ös ut din ilska, din vrede, dina tvivel, din bitterhet, din besvikelse och övergivenhetskänsla. Han kan ta till sig alltsammans.
Jobs ord känns förbluffande välbekanta och aktuella, också för vår tid. Han ger röst åt den klagan mot Gud som många av oss känner någonstans djupt inom oss. Men av kapitlen 1 och 2 framgår det att det inte är Gud, oavsett vad Job tänker som ställs till svars i den här boken. Det är Job som ställs till svars. Poängen i boken är inte lidandet. ”Vart finns Gud när det gör ont?”. Den frågan behandlades redan i inledningen. Nej, det är tron som är huvudpoängen: Var finns Job när det gör ont? Hur reagerar han?
Philip Yancey
Besvikelse är en naturlig del av en äkta relation med Gud. Om vi inte kan vara besvikna på honom, hur nära skulle vår relation vara då?
Precis som vi ibland blir arga eller sårade av dem vi älskar, kan vi också bli besvikna på Gud, och vi får komma med vår frustration och våra frågor precis som Job och psalmisterna gjorde.
Gud, han tål vår besvikelse och är inte rädd för våra känslor. Han har inte lovat oss ett liv fritt från lidande och mörker, men han erbjuder sin närvaro i det till synes meningslösa.
En del väljer att vända ryggen åt tron när de är besvikna, medan andra stannar kvar och brottas med sina frågor. För egen del har jag insett att besvikelsen inte behöver vara slutet. Det kan vara början på en ny, mer ärlig relation till Gud där jag vågar vara öppen med min ilska, min sorg och mina krossade förväntningar.
En relation där jag inte får alla svar, men där jag ändå söker hans närvaro och ledning och finner en känsla av mening mitt i ovissheten.
/ Urban
.
Urbans Tankar och Funderingar 