Släck inte ljusen, lämna lamporna på…

Om ungefär en och en halv vecka är det äntligen dags för mig att se Kent live. Upptäckte bandet precis när de lade ner för några år sedan, men nu återförenas de för sex stycken spelningar på 3Arena.

När jag nu peppar genom att lyssna igenom deras album fastnar jag vid några av Jocke Bergs textrader som jag vill dela med mig lite tankar kring här på bloggen. Först ut:

Släck inte ljusen. Lämna lamporna på…

Kent

I Kent-låten ”Tänd på” upprepas denna enkla men kraftfulla uppmaning. Det är som om orden desperat försöker hålla sig kvar vid hoppet, rädda för att försvinna in i mörkret.

Tänker mig orden som en bön, en slags vädjan om att få stanna kvar i ljuset och inte tappa riktningen. Och kanske är det just i upprepningen som styrkan ligger, en påminnelse om att vi ibland måste säga saker högt, om och om igen, för att verkligen tro på dem.

När livet känns mörkt, när vi drabbas av tvivel, smärta och oro är det lätt att vilja ge upp. Att släcka ljusen och ge efter för hopplösheten. Men kom ihåg att även den minsta lågan kan lysa upp ett rum. Att lämna lamporna på, att vägra släcka ljuset är påminnelse om att fortsätta tro och hoppas även när vägen framåt känns svår och oklar.

Ibland kan det kännas som att mörkret aldrig ska ge vika, som om vi är fast i en oändlig natt utan någon gryning. Men mörker är alltid tillfälligt, efter varje natt kommer en dag, även om vissa nätter kan kännas oändligt långa.

När livet bjuder på mörker och motgångar försöker jag påminna mig om alla gånger jag trott att jag inte skulle klara något, men ändå gjorde det. De stunder då allt känts hopplöst men där jag ändå hittade styrkan och fann en väg framåt. Det hjälper mig att komma ihåg att även när vägen känns osäker, så finns det alltid en möjlighet att hitta en väg igenom, om jag inte släcker ljuset utan lämnar lampan på.

När man tänder en lampa ställer man inte ett sädesmått över den. En lampa ställer man i ett lampställ så att den lyser för alla i huset.

Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan man sätter det på ljushållaren, så att det lyser för alla i huset

Matteusevangeliet 5:15

I en värld där många famlar i mörkret, kämpar i det tysta och känner hopplöshet kan vi vara de som lämnat lamporna på för dem. Och med tanke på världsläget tänker jag att det är extra viktigt att vara någon som håller ljuset vid liv. Inte bara för oss själva, utan även för andra.

När vi lämnar lamporna på, när vi vägrar släcka ljusen blir vi en påminnelse för någon annan. En påminnelse om att det fortfarande finns hopp, att det finns en väg framåt.

Vad du än går igenom, hur tungt det än känns just nu, låt inte mörkret ta över. Håll fast vid ljuset, även om det bara är en svag låga. För det är just den lågan som kommer att leda dig framåt. Och en dag, när du ser tillbaka, kommer du att vara tacksam för att du aldrig släckte ljusen.

/ Urban