Anpassningsförmåga – en styrka eller en fälla?

Jag har ofta fått höra att jag har en god anpassningsförmåga och det stämmer nog, men är det en styrka eller en fälla?

Anpassningsförmåga, samarbetsförmåga och flexibilitet lyfts ofta fram som avgörande både i arbetslivet och privatlivet. Att kunna förändras, hänga med i utvecklingen och hantera oväntade situationer är en värdefull egenskap. Att snabbt kunna läsa av och anpassa sig till en ny miljö betraktas nästan som en superkraft. Den som kan förändras utifrån omständigheterna har större möjligheter att lyckas, både i arbetslivet och privatlivet…

…men är det verkligen så? Är det alltid till godo att vara anpassningsbar? För vad händer om vi hela tiden anpassar oss för att passa in?

Om vi ständigt anpassar oss efter andras förväntningar, riskerar vi att förlora oss själva på vägen. Vi kompromissar med våra egna värderingar, vi säger ja när vi egentligen borde säga nej. Lär oss att le när vi egentligen vill protestera. Vi säger ja till fler arbetsuppgifter än vi egentligen hinner med och lär oss att ständigt skruva upp tempot utan att ifrågasätta om det är hållbart…

…om vi aldrig står upp för det vi egentligen tycker, tänker och känner, vem är vi då?

Många människor har nog upplevt känslan av att tappa bort sig själv i ett jobb, en relation eller en social krets. De har anpassat sig så mycket att de till slut inte vet vad de själva vill längre.

Om en groda plötsligt skulle sättas ner i kokande vatten skulle grodan genast hoppa ur. Men om grodan placeras i ljummet vatten som gradvis värms upp, så skulle den inte bli medveten om den ökande faran från det varma vattnet. Som ett resultat kokas grodan långsamt och dör till slut.

På samma sätt kan vi gradvis anpassa oss till situationer som egentligen inte är bra för oss, en destruktiv arbetsmiljö, en relation där vi tappar bort oss själva, eller ett samhällsklimat där vi börjar acceptera saker vi en gång skulle ha ifrågasatt.

Så var går gränsen?

Nyckeln är att hitta balansen, för vi behöver alla kunna anpassa oss. Men anpassning ska inte innebära att vi förlorar oss själva. Det handlar om att kunna förändras utan att förlora sin integritet. Att kunna kompromissa utan att kompromissa bort sig själv. Så nästa gång du anpassar dig, fråga dig själv: Gör jag det här för att jag vill, eller för att jag känner att jag måste?

/ Urban