I lördags var jag på 3Arena i Stockholm och lyssnade på Kent. En av höjdpunkterna var ”Förlåtelsen”, en låt som kretsar kring skuld, svek och den svåra konsten att förlåta, både sig själv och andra. Men den här gången hade Jocke Berg lagt till en ny textrad som gav låten en mer hoppfull ton:
Jag tror det finns en mening med att säga förlåt. Jag tror det finns en väg som leder oss hem. Jag tror det finns ett hem där vägen tar slut. Du kan förlåta. Jag kan förlåta.
Kent
Att be om förlåtelse är något av det svåraste men också betydelsefulla vi kan göra. Det kräver mod att erkänna att vi sårat någon och det kräver styrka att släppa taget om det som gjort ont…
…men jag tror att förlåtelsen är en väg som hjälper oss att hitta hem. Både till oss själva och till varandra.
Vi bär nog alla på minnen där vi blivit svikna eller själva orsakat smärta. Ibland bär vi runt på gammal bitterhet som en tung sten i hjärtat och tänker att om vi håller fast vid ilskan så skyddar det oss från att bli sårade igen..Men sanningen är att det är förlåtelsen som befriar oss och ger oss frihet. Att förlåta innebär inte att säga att det som hände var okej. Det är att välja att inte längre låta den definiera oss.
Finns det någon mening i att vänta på förlåtelsen?” sjunger Jocke Berg, och visst gör det det. Men vi måste komma ihåg att förlåtelse är en process. Den kan inte tvingas fram eller krävas, men den kan ges och tas emot när vi är redo.
Många tror att förlåtelse är något vi ger för den andres skull, för att den som sårat oss ska känna sig lättad. Men förlåtelse handlar inte bara om att ge den till andra, det handlar också om att ge den till oss själva. Vi har alla gjort misstag, sagt saker vi ångrar, handlat i affekt eller brustit i våra relationer. Att säga förlåt och be om ursäkt till den vi sårat eller svikit är viktigt, men också att kunna se sig själv i spegeln och säga ”jag förlåter mig själv”.
Förlåtelse är inte ett avslutat kapitel. Det är en början, en levande process där vi, om vi tar den på allvar, får en chans att välja en bättre väg framåt.
Att säga förlåt är bara första steget. Därefter börjar arbetet med att bevisa att man verkligen menar det.
Jesper Caron
Tror att det finns en mening med att säga förlåt. För i förlåtelsen finns en styrka som övervinner stoltheten, en kärlek djupare än smärtan.
Jag tror också att det finns ett hem där vägen tar slut. Ett hem där vi kan lägga ner våra bördor och mötas i förståelse och finna frid med varandra.
Du kan förlåta. Jag kan förlåta. Och kanske är det just genom den handlingen vi hittar vägen hem.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 