Där livet händer, där finns han

Det talas ofta om att vi ska leva i nuet, att fånga dagen och ta vara på varje ögonblick. Det låter vackert, men i praktiken är det inte alltid så enkelt. Ögonblicken är ju så olika. Stunder av glädje, skratt, kärlek och livskraft blandas med ögonblick av smärta, sorg och skräck, sådant vi helst av allt vill glömma.

Men vad händer om vi ser på ögonblicken på ett annat sätt, som platser där Gud möter oss?

Låt varje dag, varje ögonblick i ditt liv vara en ny sida. Bibeln säger att Gud är där, på var och en av dem. Men det är olika svårt att hitta honom på olika sidor

John Ortberg

Jag tror inte att allt som sker i livet är Guds vilja. Men jag tror att han finns där, mitt i allt som händer, även om det inte alltid känns så.

Ibland är hans närvaro dold bakom smärtan och förvirringen. När livet stormar som värst kan det vara svårt att förstå eller tro att han är där. Först i efterhand, när stormen har lagt sig, anar vi att han hela tiden fanns där och bar oss genom det vi inte orkade bära själva.

I vår kultur talar vi ofta om att ta vara på ögonblicket och fånga dagen, men trots att sådana tankar ger uttryck för en djup längtan hos oss tycks de inte vara tillräckligt starka för att kunna förvandla oss. Jag tror att det beror på att det aldrig var meningen att vi skulle fånga några dagar, eftersom ögonblick och dagar, liksom tidningssidor, kan vara fyllda med både dåliga och goda nyheter. Det är inte meningen att vi ska ta vara på ögonblicket, utan på Gud. Ögonblick kan vara goda och onda: Gud är aldrig någonting annat än God. Ögonblicken är bara de platser där vi möter honom. Varje ögonblick. Från och med nu.

John Ortberg

John Ortberg menar att vi inte är kallade att ta vara på ögonblicket, utan på Gud. Jag tror att han både har rätt och fel, för även om Gud är livets centrum, vill jag ändå hålla fast vid att ögonblicken i livet har betydelse. Det är ju våra upplevelser och erfarenheter, både de ljusa och de mörka, som formar oss, och hjälper oss att växa som människor.

Men samtidigt är det just där Gud möter oss, i de små och stora ögonblicken som tillsammans väver ihop vår vardag. Inte bara i gudstjänsten, lovsångerna, stillheten och bönen, utan också i skrattet runt köksbordet, i sorgen som gör hjärtat tungt, i förvirringen när vi inte vet vägen framåt och i tacksamheten som plötsligt kommer inifrån.

Gud finns inte bara i det vi uppfattar som andligt, utan även i allt det mänskliga och vardagliga. Det är där, mitt i det ofullkomliga, som jag ibland känner hans närvaro, anar honom eller undrar vart han tagit vägen?

 / Urban