Psalm 23 Àr nog en av de allra kÀndaste och populÀraste texterna som finns i Bibeln. De allra flesta har nog nÄgon gÄng i livet hört denna psalm, oavsett om man Àr kristen eller inte. Den finns inramad och upphÀngd i sjukhuskorridorer, den citeras bÄde i film och lÄttexter. Den citeras bÄde av unga mÀnniskor som har hela livet framför sig och av mÀnniskor som ligger pÄ sin dödsbÀdd.
Det Àr verkligen inte konstigt att psalm 23 blivit sÄ populÀr och Àlskad, för i dessa ord har mÀnniskor genom Ärtusenden funnit tröst, styrka och vÀgledning genom livets olika skeden. PÄ ett enkelt sÀtt beskriver psalmen vem Gud Àr och vilka vi Àr i relation till honom. Den beskriver tydligt att Guds omsorg gÀller alla omrÄden av livet.
Min tanke Àr att publicera nÄgra bloggtexter om Psalm 23 med förhoppning om att de ska ge tröst och styrka, men ocksÄ att de ska utmana dig och fÄ dig att fundera pÄ hur du lever ditt liv?
Det Àr svÄrt att veta vid vilken tidpunkt i David skrev denna psalm, var det nÀr han var fÄraherde? Var det innan eller efter att han besegrade jÀtten Goliat? Eller, var det till och med sÄ att han var kung dÄ han skrev denna psalm? Jag vet faktiskt inte och det kanske inte spelar nÄgon större roll. DÀremot Àr det tydligt att han anvÀnder sig av sina erfarenheter av att vara fÄraherde dÄ han beskriver Gud.
Herren Àr min herde, mig skall intet fattas. Han lÄter mig vila pÄ gröna Àngar, han för mig till vatten dÀr jag finner ro. Han ger mig ny kraft och leder mig pÄ rÀtta vÀgar, sitt namn till Àra. Om jag Àn vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag intet ont, ty du Àr med mig. Din kÀpp och stav, de tröstar mig. Du dukar ett bord för mig i mina fienders Äsyn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bÀgare till brÀdden. Din godhet och nÄd skall följa mig varje dag i mitt liv och herrens hus skall vara mitt hem sÄ lÀnge jag lever.
Psalm 23
Psalm 23 har en uppbyggnad, en slags struktur som kallas kiasm. Det innebĂ€r att orden i första stycket hör ihop med orden i det sista, orden i det andra stycket med orden i det nĂ€st sista och sĂ„ vidare…
I mitten av en kiasm finns det viktigaste budskapet. TÀnker att det Àr lite som en god burgare med bröd, dÀr sjÀlva burgaren utgör centrum med flera lager av tillbehör bÄde ovan och under sig.

Psalmen börjar med orden âHerren Ă€r min herdeâ och avslutas med orden âherrens hus skall vara mitt hem sĂ„ lĂ€nge jag leverâ, vilket visar att allt börjar och slutar med Herren.
Efter det kommer budskapet om Guds nĂ€rvaro med orden âmig skall intet fattasâ och âdin godhet och nĂ„d skall följa mig varje dag i mitt livâ.
Tredje temat handlar om Guds omsorg om oss: âhan lĂ„ter mig vila pĂ„ gröna Ă€ngar, han för mig till vatten dĂ€r jag finner roâ och âdu dukar ett bord för mig i mina fienders Ă„syn, du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bĂ€gare till brĂ€dden”.
FjĂ€rde temat handlar om att Gud ger oss ledning: âhan ger mig ny kraft och leder mig pĂ„ rĂ€tta vĂ€gar, sitt namn till Ă€raâ och âdin kĂ€pp och din stav, de tröstar migâ.
Sedan kommer huvudbudskapet i psalmen, sjĂ€lva burgaren: âom jag Ă€n vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag intet ont, ty du Ă€r med migâ.
Oavsett hur ditt liv, dina omstÀndigheter ser ut sÄ Àr Gud med, Àven om jag villigt kan erkÀnna att det inte alltid kÀnns sÄ.
/ Urban