Livets årsringar

Ny dag och ny skön skogspromenad. Gick och funderade litegrann på träden jag såg och de årsringar som finns inuti träden. Ringar som syns tydligt både i stocken och i den kvarvarande stubben när trädet sågats ner.

Jag tror att vi likt träden samlar livets årsringar inom oss. Nya upplevelser och erfarenheter kommer till oss varje dag, vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år.

Allt det vi upplever i livet sparas där under barken i trädstammen och blir en del av vår personlighet, genom att erfarenhet läggs till erfarenhet och klokskap till klokskap.

Inom mig bär jag mina tidigare ansikten, som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är jag. Spegeln ser bara mitt senaste ansikte, jag känner av alla mina tidigare.

Tomas Tranströmer

Människan är en helhet där årsringarna utgör delar som fogats samman till en helhet, och för att kunna förstå sig själv måste man på något sätt ha koll på de olika delarna av ens liv. 

Årsringarna som bildats i mitt inre har fört mig djupar in i livet och givit mig kunskap om vad det innebär att vara människa. Det är som att åren som går gör någonting med oss som människor.

När jag blickar tillbaka på mitt liv, de minnen, lärdomar och erfarenheter jag har inser jag att jag behövt tänka till och omvärdera mycket för att bli den jag är idag.

Om man studerar årsringarna från ett träd kan man avläsa vilka år som varit frodiga och vilka år som varit torftiga. Likadant är det när jag blickar tillbaka på mitt livsträd, där jag ser både stora årsringar och små och nästan obefintliga. Vilket visar att livet både innehållit år där jag frodats och år som mer handlat om att bara överleva!

/ Urban