Det är märkligt hur ofta vi kliver rakt in i fel business utan att ens märka det. Vi engagerar oss, irriterar oss, oroar oss – och först i efterhand inser vi att vi lagt både tid och energi på sådant som aldrig låg inom vår kontroll.
Tanken om My business, your business och God’s business är nästan provocerande i sin enkelhet. Vi vet det ju redan. Jag kan inte styra vädret. Jag kan inte bestämma hur andra beter sig i trafiken. Ändå är det precis där jag hamnar, gång på gång.
Jag märker det tydligast i trafiken. Bilen framför kör långsamt. Nästan provocerande långsamt. Och direkt kommer tankarna: Hittar hon inte gasen? Är de ute och söndagsåker? Men vems ansvar är hastigheten? Förarens. Och vems ansvar är irritationen? Mitt.
Det är en ganska obekväm insikt. Den lämnar inget utrymme att skylla ifrån sig. Och ändå beter jag mig ibland som om bilen framför till slut skulle svänga av bara för att jag stör mig tillräckligt mycket. Det gör den sällan.
Samma sak med vädret. Jag kan kolla väderappar flera gånger om dagen, som om min uppmärksamhet i sig skulle få molnen att ändra riktning. Samma sak med sådant som redan har hänt. Och sådant jag oroar mig för kanske ska hända. Jag tänker, analyserar, ältar utan att påverka någonting.
Ordet business kommer från busy. Att vara upptagen. Frågan är bara: av vad?
Är jag upptagen av my business, your business eller God’s business?
Lägger jag min energi där den faktiskt kan göra skillnad, i hur jag tänker och agerar?
Eller går den åt till att irritera mig på andra, försöka styra det jag inte kan styra, eller oroa mig för sådant ingen av oss rår på?
Jag vet vilken business jag borde lägga energi på men ändå sitter jag bakom ratten, och tycker att bilen framför borde köra lite snabbare. Som om det någonsin har hjälpt.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 