En del av oss har lätt för att bli arga, andra lite svårare och sedan finns det till och med de som märkligt nog aldrig tycks bli arga.
En del menar att det är negativt att känna ilska men jag tror snarare att det kan vara precis tvärtom, om den hanteras på ett bra sätt. Det vi behöver göra är att reflektera över vår egen ilska, försöka förstå dess orsak och sedan hitta ett sätt att kontrollera den.
Visst, det går absolut att hävda att ilska inte är världens mest konservativa drivkraft men jag tänker att den är att föredra i jämförelse med skuld och skam.
Att tala i ilska och du håller det bästa tal du någonsin ångrat.
Winston Churchill
I stridens hetta är det lätt hänt att man säger saker som man sedan får ångra. För när vi låter ilskan få övertaget är det lätt hänt att vi behandlar andra människor illa och respektlöst. Men att vara arg, frustrerad, irriterad eller trött ger oss faktiskt ingen rätt att bete oss illa gentemot nån annan. Vi har alla ett ansvar för hur vi beter oss, oavsett vad vi känner.
Bli arga för alla del. Det finns mycket att bli arg för – men gör ingen illa för att du är arg. Och gå inte omkring och var arg länge.
Efesierbrevet 4:26
Detta med känslor är ju inte alltid så enkelt och kanske är ilska en av de svåraste känslorna att hantera. Men om du är arg, så var arg, förneka inte ilskan och förträng den inte.
Tyvärr har det dock i många sammanhang nästan blivit en förbjuden känsla, där idealet istället är att ständigt hålla sig lugn. Tror dock inte att det är bra att ständigt hålla tillbaka sin ilska för det gör att den istället går in i oss själva och sårar oss.
Ilskan manar oss till att agera när det vi tycker är viktigt och bryr oss om är i fara, vara sig det gäller oss själva, våra nära och kära eller våra värderingar. Ilskan är ett alltså ett viktigt skydd för oss, och ilskan över livets orättvisor kan dessutom vara en drivkraft för oss att få till en förändring.
/ Urban