Lyssnar Gud verkligen på våra böner?

Jag har många gånger funderat på om Gud verkligen lyssnar på våra böner? Och om han nu lyssnar, varför får jag inte uppleva fler bönesvar?

Visst, har det hänt att jag fått konkreta bönesvar och upplevt saker som inte går att förklara bort. Men samtidigt känns det ibland som att jag ber ut i tomma intet. Att jag ropar men inte får något svar, ropar men inte finner någon ro.

För att försöka förstå detta brukar jag tänka på bönen och de besvarade och obesvarade bönerna som ett trafikljus. När det är grönt ljus säger Gud: – Ja, till det vi ber om, när det är gult ljus vill han att vi ska vänta, att det liksom inte är tid ännu och när det är rött ljus säger han nej!

Visst är det skönt när allt flyter på och det blir grönt vid varenda trafikljus. Men sällan är det ju så, ofta hamnar iallafall jag i otakt och kommer lagom fram när det slår om till rött. Men en obesvarad bön är ju också ett svar!

Gud, han vet vad som är bäst för oss och det är därför han ibland svarar nekande på våra böner, ibland låter oss vänta på svaret och ibland genast gör att vi får glädjas. Och ibland svarar han faktiskt med att väcka en ny tanke hos oss som gör att vi ser på tillvaron ur en annan synvinkel.

/ Urban