
Nyligen släppte Treeroots låten ”Vid trädets rötter”, en låt som jag under en rätt lång tid väntat på ska bli inspelad (finns en live version på youtube sedan tidigare).
I mitt tyckte en fantastisk låt som verkligen berör mig på djupet, på något sätt känns det som att varenda textrad handlar om mig och mitt liv. Under min sjukskrivning har jag ofta känt att jag måste bort. Att jag måste ut i skogen för att andas och reda ut allt det där som snurrar och blandas.
Jag måste bort, jag måste ut, måste andas. Vill reda ut allt det som snurrar och blandas. Jag drar iväg långt bort till skogen, till träden där jag kan höra hur du andas intill mig.
Vid trädets rötter, vid det stora trädets rötter. Vid trädets rötter, vid det stora trädets rötter.
Vill inte fastna där jag inte kan se dig. Behöver lämna mina tyngder inför dig. Jag hämtar kraften i den källa du ger mig, andas luften som är klar nära dig.
Vid trädets rötter, vid det stora trädets rötter. Vid trädets rötter, vid det stora trädets rötter.
För jag tror på en Gud som vill mig väl. Och jag tror att han ser och känner min själ. Vad annat kan jag göra än att viska hans namn. Vad annat kan jag göra än att söka hans famn.
Nu ger jag upp alla försöken att förklara dig, kan ändå känna hur du söker mig och drar i mig. Nu i en tid där mycket stadigt börjat gunga vill jag ändå höja rösten och sjunga.
Vid trädets rötter, vid det stora trädets rötter. Vid trädets rötter, vid det stora trädets rötter….
Treeroots
Ofta har jag haft denna sång i tanken när jag tagit mina välbehövliga skogspromenader och de senaste månaderna har det blivit väldigt påtagligt för mig att min tro hör ihop med naturen och skapelsen.
Det är som att skogen omfamnar mig på ett villkorslöst sätt, utan minsta krav på motprestation. Eller rättare sagt är det nog inte skogen utan Gud själv!
Kanske tycker du att jag är naiv men jag tror faktiskt på en Gud som vill mig väl och som känner min själ. En Gud som jag kan lämna mina tyngder hos och som ger mig ny kraft när mina krafter tryter. Gud finns precis lika mycket överallt, men ändå är det något alldeles speciellt ute i skogen bland träden där jag kan höra Gud andas tätt intill mig.
/ Urban