Jag tror att många människor ständigt är på jakt efter lycka och att de är så besatta i att uppnå lycka att de missar att den redan finns där mitt framför dem.
Dessutom är det så att det ibland finns stunder där vi inte ser någon anledning till att vara lyckliga men ändå känner lycka. Och andra stunder känner vi ingen lycka fastän det finns mängder av anledningarna att vara det.
Frågan är om det är så att jagandet efter lycka även kan göra oss olyckliga? Och frågan är om vi människor verkligen vet vad lycka är? För kanske är det så att lycka främst handlar om att gilla läget precis som det är! Att lycka till stor del handlar om ett val, som till stor del handlar om små saker och det vi slentrianmässigt kallar för vardag.
Lycka är som en fjäril som då den jagas alltid är utom räckhåll, men som, om du lugnt sätter dig kan slå dig ner på dig.
Nathaniel Hawthorne

Vi ska inte jaga lyckan men jag tror ändå att vi på något sätt ska söka efter den. Om du till exempel sitter i ett mörkt rum och väntar på att det ska bli ljust, då får du nog vänta förgäves om du inte själv går och drar upp persiennerna och släpper in ljuset.
Nyckeln till lycka är tacksamhet, för det man gör när man är tacksam är att man drar upp rullgardinen och släpper in ljuset i sitt liv.
Att finna lycka är som sagt ett val, men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att man ska vara försiktig med att säga till någon som är ledsen att rycka upp sig. För det är ju precis som det står i predikaren att var sak har sin tid. Eller för att citera orden i bönen Gud som haver: ”lyckan kommer, lyckan går…”
/ Urban