Jag tänker att allt lärande sker två gånger, först i sociala sammanhang genom händelser och situationer man är med om. Men sedan behövs det reflektion och egen tid för att kunskapen ska bli ens egen, för ingen erfarenhet är ju viktigare än den man själv upplever och reflektera över.
Därför måste vi lära oss att stanna upp för att tänka och fundera, och låta våra erfarenheter av livet landa och gro i vårt inre.
Genom att reflektera över det vi varit med om kan våra erfarenheter bli till viktig kunskap, där sambandet mellan orsak och verkan kan bli synligt. Vad har jag lärt mig och vilken nytta har jag av den kunskapen?
Kanske är det så att man inte lär sig av sina erfarenheter utan genom de slutsatser man drar av sina erfarenheter.
Tankar når inte långt utan erfarenheter och erfarenheter når inte långt utan tankar
Bodil Jönsson
Så ta dig tid att reflektera och kanske behöver du en fundersamstol att sitta i, där slutsatserna av dina erfarenheter kan få växa i ditt inre.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 