Jag vill vara snäll och omtänksam mot mig själv, men inser att jag ofta är min största fiende! Jag försöker låta bli att klandra mig själv men ofta är jag hård, sträng och rent av negativ mot mig själv, och jag tror inte jag är ensam om detta.
Ofta är det vi själva som är vår största fiende, genom att vi är hårdare mot oss själva än vad vi är mot andra och på något märkligt sätt har vi köpt idén att det bästa sättet att förbättra oss är att kräva ännu mer av oss själva.
Mycket av det som sägs i vår egen inre dialog skulle vi aldrig säga till någon annan. Om vi talade till andra på samma sätt som vi talar till oss själv så skulle det upplevas både oförskämt och otrevligt. Ibland rentav som verbala övergrepp.
Hur blir det eldupphör när kriget du för är du själv, emot dig, emot dig?
Paul Viktor Börjesson
Måste lära dig att älska även dina fiender.
För att det ska kunna bli eldupphör behöver du precis som jag träna på att vara snäll mot dig själv, genom att vända på devisen och sträva mot att behandla dig själv såsom du behandlar andra.
Tänk på hur du pratar om dig själv
Ana Diaz
Akta vad du säger om dig själv
Du ska vara din bästis, ska vara snäll
Och för att kunna vara sin egen bästis behöver vi påminna oss själva om Jesu ord om att älska era fiender, alltså att älska oss själva! Detta genom att i tanke och handling vara snälla och omtänksamma mot oss själva.
Till stor del handlar det nog om släppa lite på kraven och se på sig själv med acceptans. Att inse att vi både är starka och svaga, både har styrkor och svagheter, att vi både gör rätt och begår misstag, och utifrån dessa förutsättningar både vara stöttande och förstående istället för hård och kritisk.
Så försök inte va felfri den kampen är du dömd i.
Paul Viktor Börjesson
Kanske är det så att många av oss inte kommer i full blom på grund av att vi trycker ner oss själva. Att vi är så upptagna med att tänka på allt som vi borde och måste göra eller vara att vi helt enkelt glömmer bort att se vad vi faktiskt har och vem vi är.
/ Urban