Varje vår slår de japanska körsbärsträden i Kungsträdgården ut i full blom och för många Stockholmare och andra markerar detta den definitiva ankomsten av våren.
Det är förmodligen landets mest fotograferade körsbärsträd, och det är verkligen en speciell känsla när de rosa blommorna bildar ett tak över ens huvud.
Det är såklart prakten och skönheten med körsbärsträden som attraherar mig men samtidigt är det något med traditionen och att så många andra dokumenterar det hela som gör det så häftigt.
Under några få dagar i slutet av april och början av maj är det mängder av människor i olika åldrar och med olika etnicitet som samsas under de 63 körsbärsträden, och mängder av bilder publiceras på sociala medier.
Träden har tydligen funnits i Kungsträsgården sedan 1998, men märkligt nog har jag inga som helst minnen av att jag sett dem i full blom under åren vi bodde i Stockholm. Å andra sidan var ju det långt innan instagram fanns.
Läste nånstans att träden kan bli närmare 70 år så förhoppningsvis kommer jag få tillfälle att njuta av de vackra körsbärs många gånger framöver. Det gäller bara att pricka in ett besök i Stockholm vid rätt tillfälle för de blommar ju typ bara 1 – 1 1/2 vecka.
Att så många stannar upp och fotograferar beror nog till stor del på den korta blomningen, men också att de kortlivade blommorna kan ses som en påminnelse om livets förgänglighet.
I ett tidigare blogginlägg skrev jag att skönhet kanske inte är nödvändigt för livsuppehället, men att jag är tämligen övertygad om att det är bra för vår själsliga hälsa och vårt välbefinnande. Kanske är det därför Gud givit oss förmågan att uppskatta allt det vackra, och kanske är det så att körsbärsblommorna finns för att vi ska få en påminnelse om att ta vara på den korta tid som vi lever här på jorden.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 