De vackra löven är borta och träden har återigen blivit nakna. Det är den andra november och vintertiden är här och likaså tröttheten. Men inte alls den trötthet som jag kände ifjol utan nu handlar det mer om att kroppen ska vänja sig vid att det blivit vintertid.
Gissningsvis så tycker svenska befolkningen att november är årets tråkigaste månad. Dagarna de blir bara kortare och kortare, och vissa dagar känns det som att det aldrig blir ljust utan att det enbart är mörkt och grått. Det är inte för inte att november fått titeln som årets mörkaste månad, men faktum är att om man jämför potentiella soltimmar så har både december och januari färre. Upplevelsen av att november är mörk och trist beror ofta på att snön ännu inte hunnit lägga sig, samtidigt är snön helt klart en vattendelare bland människor. Vissa älskar den medan andra ogillar den.
Många svenskar skulle säkert vilja plocka bort november från almanackan och gå direkt från färgsprakande oktober till december och adventsljusstakar i fönstren. Men jag tror vi behöver novembermörkret, om vi inte fick uppleva det hur tacksamma skulle vi då vara över att få tända adventsljusstakarna igen?
Upplever just nu min fyrtiofemte november månad, vilket innebär att om tre år så har jag upplevt fyra år av november mörker. Visst det kanske inte låter så roligt men det är en del av livet.
När jag idag tog en långpromenad i Oset och Rynningevikens naturreservat funderade jag på hur det var ifjol. Då hade jag precis blivit sjukskriven med utmattnings symtom och hade ångest, ständig huvudvärk, sov stora delar av dagarna och upplevde en känsla av hopplöshet. Då trodde jag aldrig att det skulle bli ljust igen och att jag skulle få kraft och inspiration att fortsätta arbeta på förskola. Men nu ett år senare känner jag mig redo att gå upp till 75%.
Under året som gått har jag insett att acceptans är ett ord som kan vara skönt att säga högt till sig själv. Att acceptera att nu är det skitjobbigt, men det är faktiskt helt okej att få känna att allt är mörkt ibland. För hur mörkt livet än känns så har framtiden andra känslor att bjuda på, för efter november kommer december!
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 