Så här års är det många av oss som tar in en gran och pyntar den, och på sociala medier bombarderas vi med bilder på julgranar. Sannolikt är Julgranen en av de populäraste traditionerna vi har.
En lite märklig tradition, för visst är det väl märkligt att vi tar in ett levande träd som vi sedan sätter ljus och annat pynt i?!
Jag tycker det är väldigt mysig med julgran och dessutom är det underbart när hemmet fylls med grandoft. Men samtidigt är det så att vi år efter år klär granen utan att riktigt fundera på dess betydelse.
Vi förknippar julgranen med en positiv känsla men jag tror också att den har ett budskap som kan kopplas ihop med julens ursprungliga budskap. Mitt i vintern när alla lövträd ser ut som om de vore döda står granen där grön och levande som en symbol för det eviga livet. Livets träd som det står om i Uppenbarelseboken.
Mitt i den stora gatan. På båda sidor av floden växte livets träd, som bär frukt tolv gånger om året och ger skörd varje månad, och bladen från träden är läkemedel för folken.
Uppenbarelseboken 22:2
Stjärnan i granens topp är en påminnelse om den stjärna som tändes när Jesus föddes och änglarna är en del av den himmelska hären. Men de röda kulorna då? Det är Kristi blod för dig utgjutet.
Årets gran har redan börjat barra litegrann, trots att vi vattnat den ordentligt och det får man väl räkna med. Vi har ju trots allt tagit in ett träd som någon tagit livet av och till sist står det ju inte ut längre.
Förhoppningsvis ska den kunna besvaras grön och fin ända fram tills tjugondag knut då den avklädd allt pynt och härlighet kastas ut i mörkret där utanför. Då har granen offrat sitt liv för att vi ska få vara glada!
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 