Det som semestern är en paus ifrån

Semestern har nått sitt slut, imorgon väntar jobbet och vardagen igen. Dagarna kan inte längre växa fram i sin egen takt, styrda av vädret, dagsformen och spontana infall. Nu gör kalendern, arbetstiderna och rutinerna åter entré i tillvaron.

Och vet ni vad? Det ska faktiskt bli kul att börja jobba igen.

Jag älskar att ha semester. Att vakna på morgonen utan att riktigt veta vad dagen ska innehålla. Kanske en vandring, kanske en spontan utflykt eller ett besök på något café som någon rekommenderat. Och skulle det dyka upp en skylt med ordet ”slott” längs vägen är sannolikheten ganska stor att den ursprungliga resplanen snabbt får justeras. Fast om jag ska vara helt ärlig är många av slotten sällan särskilt spontana, de brukar redan finnas med i planeringen.

Att ha semester är fantastiskt, men jag tror inte att människan är skapad för att ständigt ha semester. Efter ett tag behöver åtminstone jag sammanhang, uppgifter och rutiner. Jag behöver känna att det är måndag och att något förväntas av mig.

Det är lite märkligt. Under arbetsåret kan man längta efter semester. Men efter en tids ledighet händer något. Längtan börjar sakta byta riktning, och det som vi tidigare behövde en paus från börjar plötsligt kännas lockande igen.

Kanske behöver vi båda delarna. Vi behöver avbrotten, men vi behöver också det som avbrotten är avbrott från. Utan vardagen skulle semestern knappast kännas som semester, och utan pauserna skulle vardagen bli betydligt tyngre.

Tänker att vardagen fått ett oförtjänt dåligt rykte. Det mesta av livet är trots allt vardag. Då vore det ganska sorgligt om vi bara såg den som en transportsträcka. Och det finns något tryggt i det återkommande. Visst, rutiner kan ibland kännas begränsande, men de kan också skapa en ram som gör livet lite lättare att leva.

Imorgon väntar arbete och vardagen igen. Jag kommer säkert ganska snart att längta efter nästa ledighet. Så fungerar jag. Det kommer nya utflykter, nya fik och säkerligen fler slott. Men just nu tänker jag inte sörja över att semestern är slut. Jag tänker istället vara tacksam över att den varit så bra att jag kommer att sakna den och samtidigt vara tacksam över att jag har en vardag som jag faktiskt tycker om att återvända till.

/ Urban

Lämna en kommentar