Jag minns när jag för ett antal år sedan satt och tittade på min äldsta dotters friidrottsträning och fascinerades över hennes fina löpsteg, den höga farten och hennes förmåga att verkligen kunna ta ut sig totalt. Jag tänkte att så skulle jag också vilja springa och tog ännu en klunk av coca-colan samtidigt som handen fördes ner i godispåsen…
…men det räcker ju inte bara med vilja, det krävs ju handling också.
Som de flesta säkert vet är kondition en färskvara och för att behålla sin kondition behöver man träna regelbundet och för att förbättra den måste man höja nivån på träningen och utmana sig själv. Kanske är det precis likadant med andligt liv, att det behövs medveten träning för att Gud ska kunna röra vid våra liv.
Vi vet vad som händer om vi slår dank i soffan och fyller oss med chips och smågodis. Vi blir feta. Det vill vi inte så vi tränar. Gott så. Men samma regler gäller ju för andlig spänst. Det kostar på… Av någon anlednig tror vi att vi ska få behålla den andliga spänsten gratis. Men den behöver också vårdas och tränas, ibland hård sådan.
Marcus Birro
Jag tänker att min tro och relation med Gud inte är färdig. Det är snarare så att den utvecklas och håller sig levande så länge jag umgås med honom.
Träna dig dagligen i livet med Gud, ingen andlig förslappning, tack. Att träna kroppen är nyttigt, men träning i livet med Gud är väldigt mycket nyttigare, för det håller dig i andligt trim både nu och o evighet. Det är en sak som är säker. Lägg det på minnet.
1 Timotheosbrevet 4:7
Dagligen behöver jag därför göra aktiva val där jag på något sätt ger mig möjlighet att träna mitt liv med Gud. Det kanske låter kravfyllt, men samtidigt mår jag bra av att hålla mig i andligt trim, och det sägs ju också att den bästa motionen är den som blir av och precis likadant är det nog med andlig träning.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 