Det sägs ofta att goda relationer handlar om kommunikation. Men kanske handlar de ännu mer om tolkningar. Inte bara om vad som faktiskt sägs, utan om vad vi tror att den andra menar.
Alla relationer bygger på tolkningar. Inte på absoluta sanningar eller fakta, utan på hur vi uppfattar ord, tonfall, blickar, tystnad och handlingar. Vi tolkar det som sägs, men också det som inte sägs. Vi läser in avsikter, känslor och motiv – ofta utan att veta om våra slutsatser stämmer.
Detta gäller kärleksrelationer, vänskap, arbetskollegor, syskon, föräldrar och barn, grannar.
Vi tror gärna att vi reagerar på det människor gör. Men många gånger reagerar vi egentligen på vår egen tolkning av det de gör. Och där, i glappet mellan verkligheten och vår tolkning av den, föds nog många missförstånd, konflikter och sår.
Ingen av oss har tillgång till andras tankar, intentioner eller inre liv. Vi ser handlingar, hör ord, snappar upp tonfall och fyller sedan i resten själva.
Hon svarade kort – hon är irriterad. Han glömde – alltså bryr han sig inte. Hon gick förbi utan att hälsa – hon ville nog undvika mig. Han svarade inte på mitt sms – vår vänskap betyder nog inte så mycket.
Men egentligen vet vi väldigt lite. Vi vet inte om det korta svaret berodde på stress eller trötthet, om det glömda var ett ärligt misstag, om personen som gick förbi helt enkelt var djupt försjunken i sina egna tankar eller om det obesvarade sms:et aldrig hann bli besvarat.
Ändå fyller vi gärna i luckorna själva. Och märkligt nog väljer vi ofta den hårdaste möjliga förklaringen – den som gör mest ont.
Tänk om vi istället övade oss i snäll tolkning. Inte en naiv tolkning. Inte att blunda för dåligt beteende eller låta människor köra över våra gränser.
Utan en generös tolkning som säger: Jag kanske inte har hela bilden. Kanske var personen stressad. Kanske bar hon på en sorg jag inte känner till. Kanske glömde han – inte för att jag är oviktig, utan för att livet ibland blir mer än man mäktar med.
Den generösa tolkningen handlar inte om att alltid ha rätt. Den handlar om att ge andra samma utrymme för mänskliga misstag som vi hoppas att de ska ge oss. För ärligt talat – hur ofta önskar vi inte själva att någon skulle tolka oss lite vänligare, lite mer nådefullt, när vi säger fel, glömmer något eller inte orkar vara vårt bästa jag?
Kanske är det just där goda relationer börjar. Inte i att vi alltid kommunicerar perfekt, utan i att vi väljer att tolka varandra med lite mer ödmjukhet, lite mer tålamod och lite mer kärlek.
/ Urban
Urbans Tankar och Funderingar 