Att vara människa

Läste nånstans att människan både har tjock och tunn hud och är allvarlig och munter på samma gång, och precis så tror jag det är. Att vara människa är att ha både en yta och ett djup inom sig. 

Vi människor kan både vara allvarliga och barnsliga, både vara lata och ta ansvar. Varje människa vi möter har känslor: sorg, glädje, rädsla och allt det andra och vi behöver ha det i åtanke för att kunna förstå oss på andra och oss själva.

Det sägs att det enda man med säkerhet kan veta om livet är att man föds, lever och dör. Men jag vill påstå att det andra man med säkerhet kan säga är att vi är tänkande och kännande varelser och att det därmed inte är helt enkelt att vara människa. Ibland är det riktigt tungt att vara människa.

Visst kan man tycka att det är allvarligt och ansvarsfullt att vara människa, men samtidigt är det både humoristiskt och roligt att leva. Till och med när mitt liv varit mörkt och besvärligt, och tårarna runnit nerför mina kinder och jag gjort allt i min makt för att inte braka ihop totalt så har ibland ett leende eller ett skratt plötsligt bara kommit. För mitt i mörkret kan en påminnelse om någonting personligt få oss att le eller skratta.

Att känna oro, sorg och förtvivlan ses märkligt nog alltmer som en avvikelse från, snarare än som en del av vad det innebär att vara människa. Men det är ju mänskligt att ibland känna sig stor och stark och ibland liten och ynklig. Och ju mer vi accepterar att vara mänskliga, desto mer kan vi omfamna alla känslor och se dem som mänskliga upplevelser och erfarenheter. Vilket såklart både kan vara roligt och besvärligt.

Någon är lycklig någon är ung
Någon är gammal någon är kung
Känsliga fingrar söker känsliga svar
Utan att veta är kärleken klar

Ja en människa en människa ja
Ja en människa ja en människa ja
Av kött och blod
Av kött och blod

Någon är halv någon är hel
Nå’n tror sig alltid ha rätt nå’n bekänner sina fel
Någon längtar längtar sig bort
Där det finns kärlek har människan sitt hopp

Ja en människa en människa ja
Ja en människa ja en människa ja
Av kött och blod
Av kött och blod

Nå’n va perfekt tills man en vacker dag
Såg rynkorna komma aha det var en människa
Någon är vacker någon är vackrare
Någon är jag någon är du

Ja en människa en människa ja
Ja en människa ja en människa ja
Av kött och blod
Av kött och blod
Av kött och blod

Freda

/ Urban